Loppan är i full gång. Så fort jag sätter mig ner så finns det inget som stoppar honom. Han sparkar inte så jätte mkt längre. Nu trycker han ist. Och det känns skumt. :) Han trycker liksom ut mot magen. Vet dock inte vilken del han trycker ut. Tror det är typ axlar och rygg osv. Mitt förra besök hos BM konstaterade hon att han låg redan med huvudet neråt. Hon kunde liksom ta tag i hans huvud. Jag är bara glad att han har fattat.. haha Man vill ju inte att lilla rumpan ligger neråt.. :(
Sen hör jag från alla mina vänner hur jobbigt de var när deras bebis var och kravlade uppe i revbenen. Det gör inte Loppan, (han vill inte vara som alla andra.. haha) utan han är nere vid mina höftben och kickar ist. Och varje gång han får in en fullträff rycker jag till. Det är kraft i slagen!

Jag mår illa rätt ofta, speciellt på morgonen när jag ätit frukost. Hoppades ju på att det skulle ha försvunnit för gott.. BUT NO! Tar rätt mkt på mina krafter.

Och ja, foglossning är konstant! Vet att jag tjatar och jag vet att jag inte är den första eller sista som har problem med det. Men detta är en blogg, MIN blogg och därför skriver jag om vad jag känner och tycker. Det är ju syftet med att ha en blogg. Sen väljer man ju själv om vad man ska skriva om. Men jag vill iaf skriva om den sjuka smärtan jag känner så fort jag rör på mig. Jag trodde endå att det var en smärta som kom och gick men den sitter faktiskt i hela tiden. Och jag hoppas verkligen inte att det blir värre. Jag vill INTE hoppa runt på kryckor eller ännu värre, sitta i en rullsol. Man har ju hört alla skräckhistorier.
Så fort jag pratar med någon om det så säger som att jag ska ta det lungt. Och ja, det får jag väl göra. Men vad är ta det lungt? Ska jag ligga och glo hela dagarna eller ska jag göra allt sakta och försiktigt? För det känns som att även om jag gör det långsamt så gör det ont... Hmm, ja, blir det värre ringer jag min BM.

Vi var ju på fest igår, och Loppan reagerade på minsta lilla ljud, tyckte så synd om honom. Det måste varit jobbigt. Det kändes som att jag hade en tvättmaskin i magen, det rörde sig hela tiden.
Det var så kul när folk kom och frågade om magen, om hur jag mår och om lilla Loppan. :) Sen är det så kul att kunna prata med tjejer som har varit med om det. Dom vet verkligen vad man har varit med om. Sen är alla graviditeter olika men iblnad dyker det upp saker som är lika. :)

♥