Pain and bad luck is my middle name!

Sockerbelastningen såg bra ut, och vår lilla ängel mår också jätte bra. (vilket är det enda viktiga) Han ligger med huvudet neråt redan. Det behöver inte betyda att han alltid gör det, han kanske gör lite volter m.m. fortfarande men han låg iaf placerad med huvudet neråt när min barnmorska kolla idag. Mitt sf mått ligger på 27, livmodern har allså vuxit 2 cm sen jag kollade sist. Och jag ligger perfekt på skalan. :) Jag vägde 68kg på BMs våg, därmed är det 10 kg som jag gått upp. Loppan väger mer än 1 kg nu, det står överallt att han väger 1 kg nu, men min barnmorska sa att han väger mer. Min ökade blodmängd på 2 liter väger 2 kg, fostervattnet ligger mellan 1-2kg, och moderkakan kan ligga upp mot 500 g. Så var är dom 4,5 kg utöver det jag precis rabblade upp? Det är fettdepåer som ligger lite varstanns. Jag har kanske tur som fått allt delat upp lagom på olika små ställen. (???) Men känner dock att lår och rumpa har blivit lite större. Men förhoppningsvis försvinner det när vårt ♥ lämnat min kropp...
Många säger att dom trivs med bebismagen, men det gör inte jag. Jag känner mig onormal. Kan inte förklara känslan, har du haft den förstår du mig. Men det kan ha och handla med att jag inte mår bra, har ont lite överallt (återkommer om det lite längre ner) mår illa rätt ofta, sover inte så bra m.m. Sen o andra sidan är jag så glad för vår lilla Loppan, så jag försöker tänka på det ist. Och allt blir helt plötsligt ok att leva med!


Och varför ge oss med allmänt ont i ryggen, och ischias. Varför inte slänga in foglossning också...
Jag ska försöka förklara för er som aldrig upplevt det, har lite olika exempel:
Du vet när du har hjulat utan att va uppvärmd? Känner du igen smärtan från att du har sträckt dig mellan benen,  då känner du en mild grad av vad jag känner.
Eller, känslan av ett stort fett blåmärke? När man trycker på det så ilar det runt omkring... Så känner jag i min mitten region. Och jag vet att dom flesta tänker på fel mitten region, ni tänker bara snuskigt. Men slår ni upp bäcken på google så får ni upp en bild på just ett bäcken. Det är ben och små partier av typ gummiband, och dom gummibanden tänjer ut benen i bäckenet och det gör såååå sjuuuukt ont.
Det gör ont att gå, det gör ont att gå upp och ner för trappor. Det gör t.o.m ont när jag ska vända mig i sängen på natten. Och ja, jag som hade problem med att vända mig och hitta sköna ställningar innan, lever ett helvete på natten för tillfället.
För att försöka undvika att ha/få för ont, ska man INTE sitta med benen i kors. Vilket jag gör hela tiden. Bara på den här korta stunden som jag suttit och skrivit detta har jag kommit på mig sj typ 5 ggr.
Man ska undvika att sitta på mjuka stolar/soffor. (alltså bekvämt) Nej, nu ska jag sitta på hårda obekväma stolar. haha :)
Och sen ska jag testa med ett fogbälte, men det hjälper oftast för dom som har ont på baksidan, alltså nedanför ryggen. Självklart får jag den svåraste skiten...

Ja, jag vet att jag klagar men känner lite att jag måste avreagera mig. För det är pissigt att gå runt och vara handikappad. Jag som är van vid att skutta runder tycker detta är jätte jobbigt.
Och magen blir ju inte mindre, den är också i vägen rätt ofta. Så ja, jag tycker det är jobbigt att vara gravid.

Sen finns det ju tillfällen som det är super mysigt att vara gravid, som när Niklas lägger handen på magen och Loppan buffar tillbaka. Eller när Niklas pratar med Loppan. När folk ler mot en pga magen. När man får komplimanger. Alla söta underbara saker man får köpa till sin underbara son.

Har inte kollat när nästa besök är, men jag tror det är om ca 3 veckor... (kanske kanske)

Hörs later.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0